fredag, februari 27
Vem är du? Vem är jag?
Vem är jag i denna stora värld? Ja, vem är jag. Ibland undrar jag, varför är det alltid jag som vill ut och festa när ingen annan vill? Varför är alla så tråkiga? Vad ska jag ta mig till?????????
Firman har övergivit mig, Mina bästa vänner har övergett mig, de kanske inte klarar av att hålla mitt tempo, jag vet inte, de brukar se sig själva som lite mer seriösa. Men herregud hur gamla är ni egentligen? Nej, jag e trött, bla bla. Sova kan du göra när du e död.
Firman har övergivit mig, Mina bästa vänner har övergett mig, de kanske inte klarar av att hålla mitt tempo, jag vet inte, de brukar se sig själva som lite mer seriösa. Men herregud hur gamla är ni egentligen? Nej, jag e trött, bla bla. Sova kan du göra när du e död.
torsdag, februari 26
En stekt pinne och en lyckosökare påväg mot Anneberg
Mums, jag har glömt hur goda mina sönderbrända fiskpinar är och framför allt hur knapriga de är... Så nu blev det middag framför datorn igen. Shit happens
Denna tuggan smakade faktiskt pepparkaka... Undrar hur det gick till? I vilket fall så hände det två sensationer i Anneberg idag. En kompis pojkvän som tål att nämnas vid namn, Johan, brukar alltid hälsa på mig när han kör förbi och idag var inget undantag. Till historien hör att Johan inte hälsar riktigt som alla andra. Den senaste tiden har han varierat mellan:
Strax efter mötet med Johan och hans skåpbil kom sensation #2: En fullegubbe!
På avstånd såg jag hur någon vinglade fram och pratade med något i diket; Kanske letar grannen efter något? Jag kommer närmre och tror att det kan handla om ett förrymt äldre barn ifrån handikappsridskolan men inser att en 50 årig man inte kan tillhöra den kategorin. När jag är obehagligt nära och tvingas passera honom har han lagt märke till mig (DAMNIT) han frågar: Går jag åt rätt håll om jag ska till Inseros? Jag: Eh? Nej, det tror jag inte. Jag har ingen aning! Rycker på axlarna. Herregud, skönt att bli av med honom. Men NEJ, gå inte efter mig, vänd! Seså gubben, gå nu.
Denna tuggan smakade faktiskt pepparkaka... Undrar hur det gick till? I vilket fall så hände det två sensationer i Anneberg idag. En kompis pojkvän som tål att nämnas vid namn, Johan, brukar alltid hälsa på mig när han kör förbi och idag var inget undantag. Till historien hör att Johan inte hälsar riktigt som alla andra. Den senaste tiden har han varierat mellan:
- Köra upp bakom mig och stanna precis så nära att kofångaren inte nuddar mig för att sedan slänga sig på tutan och skrämma halvt ihjäl mig.
- Köra förbi i ungefär 100km/h och släppa händerna från ratten för att vinka frenetiskt.
Strax efter mötet med Johan och hans skåpbil kom sensation #2: En fullegubbe!
På avstånd såg jag hur någon vinglade fram och pratade med något i diket; Kanske letar grannen efter något? Jag kommer närmre och tror att det kan handla om ett förrymt äldre barn ifrån handikappsridskolan men inser att en 50 årig man inte kan tillhöra den kategorin. När jag är obehagligt nära och tvingas passera honom har han lagt märke till mig (DAMNIT) han frågar: Går jag åt rätt håll om jag ska till Inseros? Jag: Eh? Nej, det tror jag inte. Jag har ingen aning! Rycker på axlarna. Herregud, skönt att bli av med honom. Men NEJ, gå inte efter mig, vänd! Seså gubben, gå nu.
onsdag, februari 25
När jag tappade armen
Visst är det kul när man ser hur folk kämpar mot sömnen på offentliga platser. Det finns inget så roligt (och motbjudande) som när någon tappar huvudet och dreglet börjar rinna i mungiporna och när personen sedan vaknar med ett ryck blir helt nervös eftersom alla tittar.
Nu ska jag berätta när jag blev av med min arm, i alla fall kontrollen över den.
Tänk dig att du sitter på ett pendeltåg, du e trött, det sitter någon halvful kille framför dig och du kan därför blunda en stund. Armarna ligger i knät. Tåget tuffar på...
Men så dunsar ena armen i golvet. Vad fan hände där egentligen?? Hur kan man tappa en arm så grovt bara för att man somna till? Pinsamt tyckte jag, men jag dregla i alla fall inte, så vitt jag vet.
Nu ska jag berätta när jag blev av med min arm, i alla fall kontrollen över den.
Tänk dig att du sitter på ett pendeltåg, du e trött, det sitter någon halvful kille framför dig och du kan därför blunda en stund. Armarna ligger i knät. Tåget tuffar på...
Men så dunsar ena armen i golvet. Vad fan hände där egentligen?? Hur kan man tappa en arm så grovt bara för att man somna till? Pinsamt tyckte jag, men jag dregla i alla fall inte, så vitt jag vet.
måndag, februari 23
Jag fattar ingenting
Idag har jag och Darr letat bomullströjor, inte för hög krage inte för mycket urringning och vit, helst i bomull och glöm för all del inte att den ska vara tajt. Just det sen ska den vara billig också.
Kraven var ju minst sagt låga ifrån de andra i Polkagrisen UF. Gissa om de titta konstigt när jag frågade på H&M efter denna tröja och nej, det fanns tyvärr inget sånt där.
Lite trött på allt detta tjöt så begav jag mig ändå tillbaka till skolan för att traggla Derivatans definition och E och andra trevliga saker. Men ett jävla dampbarn som utövar diverse party moves och sounds stör gång på gång. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG???!!!
Shut the fuck up! Ignore him, men hur ska man kunna hålla sig lugn och sansad när hela skolan är skit. Inte nog med att London resan för femte gången ligger på is (det var 99% säkert att vi skulle åka, men den där 1 procenten verkar vara mycket större i deras värld...) plus att dampungen sitter bredvid och snackar dessutom nu också om att drafta tjejer..?
Vad hände sen? Stresss, stress, stress. Runt, runt, runt, fram och tillbaka, överallt. Jag fick en smaskig kyss på centralen också. Hästen kan inte hoppa längre. Jag fick hoppa av och bygga upp hindrena många fler gånger än jag egentligen hoppde över dem. Sen fick han en eftersvettning så jag fick vänta på honom och putsa alla saker eftersom han svettades som en ko och aldrig ville torka! Nytta är tråkigt. Fast mitt glas är inte helt tomt. Jag är positiv nu.
Sen allt det vanliga och från att ha varit 2 så är klockan 8 och shit varför och hur i hela friden kan sallad hamna på ett område av fem meter kring den skärbräda där man använde??? Jag fattar ingenting.
Kraven var ju minst sagt låga ifrån de andra i Polkagrisen UF. Gissa om de titta konstigt när jag frågade på H&M efter denna tröja och nej, det fanns tyvärr inget sånt där.
Lite trött på allt detta tjöt så begav jag mig ändå tillbaka till skolan för att traggla Derivatans definition och E och andra trevliga saker. Men ett jävla dampbarn som utövar diverse party moves och sounds stör gång på gång. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG???!!!
Shut the fuck up! Ignore him, men hur ska man kunna hålla sig lugn och sansad när hela skolan är skit. Inte nog med att London resan för femte gången ligger på is (det var 99% säkert att vi skulle åka, men den där 1 procenten verkar vara mycket större i deras värld...) plus att dampungen sitter bredvid och snackar dessutom nu också om att drafta tjejer..?
Vad hände sen? Stresss, stress, stress. Runt, runt, runt, fram och tillbaka, överallt. Jag fick en smaskig kyss på centralen också. Hästen kan inte hoppa längre. Jag fick hoppa av och bygga upp hindrena många fler gånger än jag egentligen hoppde över dem. Sen fick han en eftersvettning så jag fick vänta på honom och putsa alla saker eftersom han svettades som en ko och aldrig ville torka! Nytta är tråkigt. Fast mitt glas är inte helt tomt. Jag är positiv nu.
Sen allt det vanliga och från att ha varit 2 så är klockan 8 och shit varför och hur i hela friden kan sallad hamna på ett område av fem meter kring den skärbräda där man använde??? Jag fattar ingenting.
Svante the Diva Johansson
Inte nog med att han först efter att ha misslyckats med segern i första klassen med sitt "stjärnskott" Saint Amor och frånsäger sig allt ansvar för rivningen så lyckas den jävla divan också vinna Världscupen. Inte hela finalen alltså, men en deltävling.(!) Det är inte rättvist. Uteslut divan.
lördag, februari 21
Det du inte vet
Kvällen slutade inte alls som jag trodde. Allting var ju planerat. Tåget in till GBG fest, tåget hem till Anneberg. Nej, för det första åkte jag bil hamna i en rivningslägenhet i Kungsbacka där en stackare fick panik och börja städa, har han nog aldrig gjort förut, slutade helt abrupt hemma utanför dörren.
Vänta lite nu. Varför minns jag att jag vid ett tillfälle höll en liten råtthund i famnen? Vad hette den nu igen? Vems var det??? Hur många ställen var jag på? Jag har minne från en fyra, fem stycken. Plus diverse lägenheter. Känns som att jag kanske vandrade mellan alla destinationer mest hela kvällen? Men hur hamnade alla i en hög i trapphuset i så fall?
Det man inte vet det lider man inte av..?
Fast nu minns jag ändå början. Det inleddes med allsång till Rosenströms sockeplast låt. Fortsatte med Sarah Silvermans I'm fucking Matt Damon och givetvis kontringen I'm fucking Ben Afflek och tillslut Nomy på högsta volym och där tror jag att jag trolla fram ett och annat "rock-hopp" Fråga mig inte hur det såg ut...
En återkommande liten faktor var vadet där jag skulle raka av någon håret och tjäna en hacka på sisådär 10 000:-. Jag gör det. Jag gillar dig, du smakar mint, fick jag då som svar. Jag vet att det bara var mitt tuggummi han i själva verket ville åt.
Vänta lite nu. Varför minns jag att jag vid ett tillfälle höll en liten råtthund i famnen? Vad hette den nu igen? Vems var det??? Hur många ställen var jag på? Jag har minne från en fyra, fem stycken. Plus diverse lägenheter. Känns som att jag kanske vandrade mellan alla destinationer mest hela kvällen? Men hur hamnade alla i en hög i trapphuset i så fall?
Det man inte vet det lider man inte av..?
Fast nu minns jag ändå början. Det inleddes med allsång till Rosenströms sockeplast låt. Fortsatte med Sarah Silvermans I'm fucking Matt Damon och givetvis kontringen I'm fucking Ben Afflek och tillslut Nomy på högsta volym och där tror jag att jag trolla fram ett och annat "rock-hopp" Fråga mig inte hur det såg ut...
En återkommande liten faktor var vadet där jag skulle raka av någon håret och tjäna en hacka på sisådär 10 000:-. Jag gör det. Jag gillar dig, du smakar mint, fick jag då som svar. Jag vet att det bara var mitt tuggummi han i själva verket ville åt.
fredag, februari 20
En oväntad vändning
Med den nya positiva andan kravlar jag mig upp ur sängen och tänker Aja glaset är ju inte helt tomt i alla fall. Väl på väg in mötte jag kära kompisen som hade lite ont i hals ångest. Jippi lyssna på ont i hals förklaringar hela vägen till GBG. Lets listen to some music instead... ;) Anna you know I adore you (L)(L)(L)
Tyska provet blir avklarat och jag tänker att aja fredagsvilan är ju förtjänad om jag klarar av alla lektioner inklusive sena Cambridgen. Men vad händer, Volbeat gapar ut Maybellene i tyskasalen och provdeltagarna tittar förvånat på mig (jag är en hårdrockare undercover). Jävla Anna nu skämde hon ut mig, igen!! Men då gör hon ens nabb vändning. BA är sjuk och det blir absolut ingen engelska denna fredagen (heller, hon är ofta sjuk...????). VAd ska jag göra i två och en halv timma? Vi går på GBG Horse Show!
JAA! Vilken underbar människa. Jag kastar mig ut från skolan och hopapr på tvåan i all förtjusning och kastar mig på varenda människa med "biljetter säljes" skyltar. Yes biljett fixad och nu börjar det roliga.
Så var det hand i hand hem med två små barn, Alex och Bonden lyckades skaffa sig två barn på mässan och dem skulle tydligen också åka pendeln hem. Den ena ungen ca 5 år visade bonden sin tröja som hade ett stort fint Ap motiv. Undrar vad hon ville säga personen i fråga med den hänvisningen..? Det lär vi aldrig veta, men vi kan ju ha våra aningar....
20års kalas mixat med 49års kalas kan ju bara bli och partyfejset smetas på samtidigt som diverse hyllningar och andra grejjer görs och nu har första kapsylen knäckts och en helkväll i stan är att se fram emot. Dansa lite cha cha med Rodrigo Pessoa kanske?
Tyska provet blir avklarat och jag tänker att aja fredagsvilan är ju förtjänad om jag klarar av alla lektioner inklusive sena Cambridgen. Men vad händer, Volbeat gapar ut Maybellene i tyskasalen och provdeltagarna tittar förvånat på mig (jag är en hårdrockare undercover). Jävla Anna nu skämde hon ut mig, igen!! Men då gör hon ens nabb vändning. BA är sjuk och det blir absolut ingen engelska denna fredagen (heller, hon är ofta sjuk...????). VAd ska jag göra i två och en halv timma? Vi går på GBG Horse Show!
JAA! Vilken underbar människa. Jag kastar mig ut från skolan och hopapr på tvåan i all förtjusning och kastar mig på varenda människa med "biljetter säljes" skyltar. Yes biljett fixad och nu börjar det roliga.
Så var det hand i hand hem med två små barn, Alex och Bonden lyckades skaffa sig två barn på mässan och dem skulle tydligen också åka pendeln hem. Den ena ungen ca 5 år visade bonden sin tröja som hade ett stort fint Ap motiv. Undrar vad hon ville säga personen i fråga med den hänvisningen..? Det lär vi aldrig veta, men vi kan ju ha våra aningar....
20års kalas mixat med 49års kalas kan ju bara bli och partyfejset smetas på samtidigt som diverse hyllningar och andra grejjer görs och nu har första kapsylen knäckts och en helkväll i stan är att se fram emot. Dansa lite cha cha med Rodrigo Pessoa kanske?
torsdag, februari 19
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)