Missförstå mig rätt när ni läser detta!
Anledningarna till varför jag har börjat fundera kring arbetslöshet just idag är många. Dels för att det var val inatt i USA och Obama vann (YES!) återkommer mer om valet i ett annat inlägg. En annan anledning är att jag hörde och läste att våra svenska somalier är i princip arbetslösa hela bunten. 1 av 5 har arbete! Detta kan diskuteras länge men den sista orsaken som också väger tyngst är att en person i min närhet (finns fler kom jag på nu...) är ihop med en arbetslös person. Jag förstår inte hur man som färdigutbildad kan nöja sig med detta! Visst alla kan vi bli arbetslösa någon period i livet och i dessa tider får man slåss med näbbar och klor för att behålla det jobb man har. Jag anser nog att det ligger övervägande på individnivå hurvida du är arbetslös eller inte. Resten ligger på samhällsnivå; såsom företagen varslar folk och anställer bemanningsföretag idag kommer leda till stor folkohälsa och problem i framtiden. Framtiden knackar på dörren.... Dags att göra någonting!
Vad menar jag med detta? Om du är arbetslös, utbilda dig, praktisera, gå ut och sök jobb, var jobbig ge dig inte föränn du har arbete. Lägg ner all din energi på att komma hel och ren till arbetet, var i tid och ta vara på alla chanser. Tacka alltid ja! Om du verkligen gör allt detta och trots det inte får arbete ja, då har samhället ett allvarligt problem. Kan någon hålla med mig om att det kanske inte är arbetslösa som verkligen har provat allt? Jag anser att det finns en eller flera typer av personligheter som i större utsträckning drabbas av arbetslöshet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar