Maow

Ohhojaha! Booring. Jag saknar mina classmates! Inte bara nya även dem gamla. Jag har en ny väska som jag skall eventuellt inviga idag. Check it out!

Det viktigaste nu är, Enligt Jukke, att ni hör hur tjock han är

Ah men palla skriva rubrik varje dag

Jag har nog denna veckan sovit i stort sett varenda timme av dagen, ah förutom dom jag såg på film då, men det var med halvstängda ögon så det var ju typ sovande. Jag kan i alla fall inte sova. Jag är trött men ändå pigg! Så jäkla jobbigt. Ajja, nu ska jag rida Master och sen min egen skada.

800 grader

Trots att man är sjuk så fortsätter äventyren. Jag var och lyssnade lite på en afterski-fest där vår alldeles egna sång, 800 grader, spelades...! Blir man sugen på att få ihop det där jäkla bandet då eller. Ja, så mycket att Jessica firade av två cigg i ett nafs. Innan det åkte vi runt på lite spaning. Själva karaktären "JW", känd från "Snabba Cash" är mycket mer vanlig än ni tror. De som påstår sig aldrig kunna åka kommunalt men äger så mycket som en gammal lada att köra omkring i istället och lever inte alls det glassiga liv som de i själva verket vill att man ska tro...

Ett asgarv tidigare är vi på stan och Jessjess har precis gjort en riktigt go "göteborgare". Hur gjorde hon den då? -Jo, där det fanns som flest spårvagnsspår i hela stan och där det var taxi and busses only allowed. Herregud. Ja, men det gick bra och vi hann med en liten Ceasarsallad på Lilla London också. Fint, men det räcker med en liten stund för sen börjar näsan rinna. Inte fräscht alls.

DARIN KÄR I NAKENMODELL!

Tänk vad soft att jobba på en skvallerblaska, SE&HÖR tillexempel. -Vad skall vi skriva om i nästa nummer? -Vi kan väl skriva om hon den där nakenmodellen som Darin hälsade på en gång förra året. De kan ha en fantastisk affär, tänk vilka säljarsiffror vi kommer få..! Man måste ju inte vara geni för att ett stureplansluder skulle hänga på någon wannabe Michal Jackson eller för att för den delen förstå att en lite polack som sprungit runt med hela sveriges tågräls i käften skulle haka på att synas med ovannämda.

HERREGUD! Give me a breeaaak! Ah nu har jag två sköna nyheter, eller en skön och en rätt så oskön sådan, till er.

• Den första är den osköna, skratta eller gråta jag vet inte: DATAFILIP.
• Den andra är förhoppningsvis chill, kryddig, ja kalla de vad du vill. Men det är en ny inneblogg som antagligen endast updateras innan och kansk efter utgång: JACKOCHCOLA.

GROOOOOOSE

Ah men euuuww! Fan vad äckligt det är att vara sjuk! Höjden av tristess är när man nätshoppar, bara för att ha någonting att göra. När man avverkat de flesta biopremiärer på sin lilla laptop och samtidigt byggt ett berg av snorpapper då kan det till en början verka som en riktigt bra idé att shoppa kläder, skor och accessoarer utan att egentligen ha någon som helst aning om hur varan kommer se ut i verkligheten. När man kommit ur förkylddimman och är klar i huvudet igen så står där ett paket med skit i som man inte alls skulle vilja veta av att man faktiskt köpt. Uhw, hemska tanke...

Men hallå hur skönt är inte detta då

Förlåt att ja tattar lite från din blogg Adriano haha men detta e ju helt underbart! Men hur har du räknat egentligen?

I don't wanna looose your love toonight

bebis

Det är så mysigt att vakna till en mansröst. Speciellt Fredrik på vikaiepoolen. Hur är det? undrar han medan jag fortfarande försöker hitta någon slags röst och samtidigt funderar över om det är morgon eller kväll. Ehm, inte så bra... Jag e sjuk... Sj? JAg minns inte hur samtalet slutade men han sa vila och s ehur det känns imån. Tack, jag ska... zzzzzz

Jag känner mig som en liten unge. Åt piggelin till frukost, det enda halsen tillåter. Har ont i huvudet eftersom det är nertryckt bland en massa kuddar. Har fler täcken i sängen än vad som är möjligt.

Mysigt... Om jag inte hade haft så jävla ont i halsen och kunde andats normalt!!

Ah men förlåt mig Gud för jag har nog syndat

Jag kan inte prata idag. Det har ringt hela jävla dagen. Är det inte den ena så är det den andre, den trejde, fjärde, femte, sjätte. Ja, det har ringt i alla fall femton gånger här idag. Jag vet att jag är erfertraktad, men min röst pallar inte. Smsa gärna. Men jag kan tyvärr inte svara just nu eftersom jag inte har några pengar på mobilen.

Jag skall ta tag i livet snart jag lovar! Nu skall jag kanske ändra viktiga datum också, som jag lovat så länge.

Puss

Nu när jag ligger och kollar på söta djur så kom jag och tänka på "Puss". Puss är en liten katt på några månader som bor hos en tant på väldigt många månader. När jag bäddade rent i sängen så tog jag med tanten in för att hon skulle godkänna bäddningen. Jag fick hålla mig för skratt för under den lilla filten vid fötterna låg en liten puss med huvudet uppkikandes, förvånad tittandes på oss.

Mys, NOT!

Jag är rädd, trots att jag är beredd. Jag har suttit hela dan och nervöst krafsat kråkor ur min kran. På svarta tavlan flimmrar geografi förbi men vad som sägs, det lägger jag mig inte i, för jag ahr tankarna åt ett annat håll. Hon är påväg, hon börjar närma sig. Mina tankar far runt, kom igen tänk du måste ta dig ut. Men allt är redan slut, min tid på jorden rinner ut!

Jag är sjuk. Inte alls kul, man mår illa, känns som man ska spy hela tiden, blir varm och får frossa om vartannat. Usch, jag har begravt mig i sängen men snabba cash som talbok, en skvallerblaska och tv-tablån och en hel hög med skolböcker.

Först gör hon en misslyckad smoothie & nu citerar hon sig själv..!

Ämne: Johanna sitter och (panik)pluggar inför morgondagens seminarium

det e ju sånt vi ska sitta å grubbla över

ni ba hm fildelning

oj så farligt

fast de e klart

depåverkr ju artisterna

som har dte som jobb

de får inget betalt

å de blir sura

sjölvklart e de etik och moral

samt makt

herregud där knöt jag ihop säcken

det känns som att det regnar

Shoooopppa

Mm, måste shoppa! Ge mig inspiration...!

Bland hockeyrumpor och annat slappt

Dagen började egentligen efter finsittningen med matbuffe och vin i mängder. Folk blev runda om fötterna, avslöjade liiiite för mycket om sig själva och jag vet inte allt. Jag kände bara ångest och åkte hem. Men nej, påvägen hem skulle vi väcka den blivande 50 åringen för att göra dagen så lång som möjligt.

Med raketer och annat dunder och brak så invaderade vi Gårdavägen X. Jag var slut och somnade till där bland hundar som hoppade omkring som galna. När jag äntligen kom hem så var det bara att tvätta av sminket och gå till jobbet. Men.

Det hade snöat en del den natten och jag fick desperat ringa på någon som kunde hämta mig, eftersom gårdsplanen var hel jäkla full av en halvmeter snö och eftersom det var sjukt omöjligt att cykla den dagen.

På jobbet var det prio som gällde och endast nödställda skulle få hjälp - De gamla har ju (som jag nu lärt mig via socionom utbildningen) bara rätt till en skälig levnadsstandard, medan t.ex. handikappade har rätt till en GOD sådan. Vad är skillnaden, och VARFÖR?! I vilket fall så blev dagen en komdo av nysningar och en jävla massa snö. Fruktansvärt tråkigt.

Jag trillar hem (avsläppt av hemtjänsten såklart) och sover tills det är dags att åka in till stan och fortsätta födelsedagsmiddagarna. Vi hamnar på Palace efter mycket om och men, och där är stämningen minst sagt.... DÖD! Vi är först, det riktigt ekar i hela byggnaden; Vad vill du ha att dricka- Vin, vin, in, innn..... Hum Kändes skumt, men vad vi inte anade var att det inte skulle vara särskilt länge. Snart är lokalen fylld av tre långbord av gamla avdankade hockeyspelare. Det skulle jämföras rumpor, flörtas med "lammkött" (som var jag i detta äldre sällskapet), spelas Roulette och Black Jack ( Jag drog hem 270 spänn...!) och dricka lite goda drinkar. Helt okej kväll, med tanke på att jag gick med plus efter ett restaurang besök (!!)

Kvällen började urarta när det blev rumptävling bladn gamla fotbollsproffs och glada hockeyamatörer. Den rockiga av dem äldre, med tatuerade sleevs och långt hår satt bredvid mamma och frågade om han fick prata med mig. Det är min dotter! Jaha, ni är lika snygga! Men ueew säg inte så! Ja, i vilket fall som helst så var det något om en slapp rumpa och då sa han Salle, på bred stockholmska: Har han en korv i rumpan??

Mamma skrattade så att hon höll på att dö och jag försökte bara få oss därifrån. Nu räcker det med nollåttor!

Aggro

Jag är aggro, fryser om tårna och har ont i halsen. Och snart har jag ingen bil. Kan livet bli mer komplicerat? Skulle inte tro det...!

Har jag

Här sitter jag och klipper sönder mitt Visa kort. Skall ta ett shoppingfritt år tänkte jag.

Gick du på den lätte! Shoppingfritt år..! Tsss, det är nog ingenting för mig. Naj naj naj! Släpade med mig lilla datan ((L)(L)(L)(L)(L)) till skolan eftersom vi skulle jobba så flitigt idag. Men vad gjorde vi? Nej, vi skall ju sitta på Sprängis såklart trots att jag sagt att det kommer vara fullt med folk. Nej, men vi kan sitta där, det är lugnt. Ja visst finns det fina mikrovågsugnar( som man inte ens kan få att starta) men vad fan gör det när det är ett kontaktuttag i väggen man behöver..! Ah, hem med sitt pick och pack och bli kontrollerad av en massa biljettkontrollanter på vägen (scary). Ta räserbilen (partybilen, ketchupbilen, kärt barn har många namn) som står parkerad på Annebergs station, köra järnet till gymmet. Gymma trots öronont och hoppas att man inte dör av hål i hjärtat eller nåt. Hem och rida på en vandrande skada.

Har jag förresten nämnt vad de döpt det nya områdes gator till? Jo, de har sån fantasi på komunen här förstår ni. BÄCKÄNGSVÄGEN. Här kommer då det sig? Jo, det finns så mycket som en BÄCK och wait for it............ en ÄNG!!!!!!!!!!!!!!!!!

Herregud, man blir ju nästan mörkrädd! Har jag förövrigt sagt att Bea dansat på baren på en Finlandsfärja? Nej, det är väl bara önsketänk. Hur skulle Bea utan att slå i huvudet kunna dansa på baren, på en Finlandsfärja!? Sug på den! Nej, gott folk, nu skall jag leka med mitt pris, en allt i allo brodd-verktyg från självaste Svenska Ridsportförbundet. Tack ska ni ha! Nu skall jag plugga. hehe...! euuwuw

Andas, jag kan inte andas

Kan ett liv vara mer inrutat? Nej, jag tror inte det. Det är på håret att jag hinner med alla aktiviteter och det är med en sekunds marginal jag hinner med pendeln för att stressa vidare till jobbet med freudianska perspektiv snurrandes i huvudet.

Det enda som egentligen vittnar om att dagarna går(snabbt!) är att det tycks damma igen på skrivbordet bara någon dag efter att jag städat. Den där dagen är egentligen en vecka eller två. I slutet av helgen firar vi fem veckor med Socionom utbildning. Helt underbart. Eller är det dags att kasta in handduken?

Avklarade seminarium: 2

Godkända seminarium: 0(??)

Antal timmar på jobbet senaste dygnen: Fler än vad som hinns med(!)

Sömntimmar: 12 st, varannandag ungefär.

Blogginlägg: i know, too few!

Ikea besök: ehm många.... (Vi har får byta Ikea för att slippa bli igenkända)

Finaste alla hjärtans dag minnet: -Kan du byta hushållsrulle i köket?

Jag minns inte vad jag ville få ut av dagens blogginlägg eftersom kvalité är beroende av kontinuitet. Men jag kan berätta lite helt osammanhängande saker här och nu.

Till exempel så sitter jag och tänker och pratar om allt annat än etik etc. och detta har lett till att folk blivit aggro. De äldre studerande ler, jag e ju så cool! (Som en förvaltare eller vad han nu var för något, sade.) -Men gå och häng dig, var det första jag tänkte fräsa till tjejen med dumboöron och fult smile. Men tänkte att som socionom är det nog inte så bra att säga sådana saker. Men som vissa säger. -Jag har bara gått tre veckor.

Skulle även vilja se Avatar, sjunka in i den där fantasivärlden ett slag, kanske somna lite också. Han skådespelaren har ju riktiga ben! Han spelade rullstolsbunden så bra att jag trodde han kanske var det på riktigt också. Men icke. För övrigt så fortsätter den psykiska terrorn i stallet. Jag gör sådär små saker, hela tiden. Jag bara väntar på ett bryt. Men än så länge får jag fortsätta, klaga lite för mycket, liite för ofta, ställa liiite för höga krav och undvika personen i fråga liiiite för ofta. Die bitch DIE!

Hur skönt är inte hans hår då?

Bamba och Mortbrains

Undrar om jag går igenom Regressions fasen nu. Jag har börjat gilla all musik jag lyssnade på when I was fourteen and a little mortbrain. Det kan ju också bero på att man en sån här fruktansvärd lördags kväll ser typ världens sämsta musiktävling i världshistorien. Det enda som är kul är att se alla idioter som ställer upp på tramset samt hur svenskarna röstar. Sucking love eller vafan en låt hette. Den låter väl väldigt bra?

Nu sitter jag och försöker få ihop en halv sida om Freud och hans psykoanalys. Jag glömde ringa till en klasskompis också. Jag missar dejten med en norsk. Inte okej. Med tanke på ingenting så tycker jag Patrik Sjöberg är kung. Så skön är han. Han har ju visserligen rätt i att 2, 42 är bättre än 2, 40. Det är ju högre, men Stefan Holm kanske är berättigad ett länghandikapp? Korthandikapp kanske det borde kallas, vad vet jag. Han är ju nästan bara hälften så lång..!

Det är inte alltid så kul att vara så kort. Jag menar tänk dig att du är ute med en tjej som är närmre 1,90 och en kille som är 1,89 och en som är närmre 2 meter. Hur liten känner man sig inte då. Men nu är jag inte ute och behöver inte oroa mig. Jag har hittat nya favoritlåtar. La Bamba med Richie Valens och Any way you want med Journey. Jööörney som de uttalas. Svårt det där.

Öh Okej!

http://existenz.se/out.php?id=21110

Klicka på länken först för hela sammanhanget.

Blod och brutna ben

Jag vaknade precis. Jag var helt illamående, trodde att jag skulle "kasta upp". Om jag var Freud så skulle jag säga att detta är en blandning av mina många egoistiska handlingar, eller snarare ett sätt att bearbeta det jag sett.

Drömmen var nämligen sådan att jag var i London. Eller först var jag faktiskt i Dubai och där träffade jag älsklings Darrell och även andra som jag inte älskar lika mycket. Efter en rad meningslösa händelser så var jag helt plötsligt på Bryggeriet. Där jobbade gamla högstadielärare och elever i baren osv. Helknasigt helt enkelt.

Nu kommer hoppet och det är nu jag är i England. Jag har med systemkameran och fotar. Jag stalkar även Bam Margera och tar kort medan han filmar sina stunt. Vid ett tillfälle så är han så jävla full att han hoppar ifrån en trappa högre än två, tre vångingar. Sådär riktigt brant, smal och läskig. Ett gäng småkillar klättrade upp tillsammans med Bam och hans team. Men inte jag, jag stod beredd med kameran nedanför. Och kortet föreställer en stor blodhög. Huvudet ligger en bit ifrån och Margeras ben hänger som en trasa. En arm ligger i mitten av trappan. Men den är inte hans. Jag känner hur jag fumlar med mobilen. 112....

Sen vaknade jag i panik. HJÄLP!

Inte alla finns på ett skivomslag. Ser ni mig?

Aweeesome!

Vita helger suger verkligen! Alltså, jag gör ju roliga saker utan alkohol, men det är liksom inte riktigt samma sak att inte köra gasen i botten och vara totalt jäkla död på söndagen. Då vet man att man lever.

Men just nu känner jag bara att jag borde vila. Jobba och tjäna pengar. Sluta läsa när jag kör och hålla mig uppe ifrån dikena (idag höll jag på att dejta diket igen..!) och liksom kanske bara ta hand om mig själv. Men, det är liksom så att har man inget att se fram emot, som inte är mer än jobb, gym, häst eller liknande då anstränger man sig inte särskilt mycket.

Jag har glömt att ändra "Viktiga Datum", skall genast skärpa mig, jag har ju faktiskt en trevlig sittning på fredag. Bara det att jag skall jobba 7:30 dagen efter. Inget särskilt party för mig. Eller jo, tre glas rödtjut. Men inget mer. Nej, jag LOVAR. INGET mer...! Sen förstår ni är det 50 års firande till höger och vänster, men lilla Robert är smart. Jag skall jobba och bli rik. Jag skall fan, denna sommaren. Den skall bli så fucking awesome. Nej, så kan man inte säga. Nej, det kan man faktiskt inte.

För det vet man inte, och dessutom så är det "fjortis" att säga >>fucking awesome<<. Men hur fjortis är det att skriva "medelklass äckel" på Gu's Socionom skyltar då? Inte särskilt moget. Men jag tänkte på en sak idag. När alla ringde mig när jag var ute och promenerade med en liten tant och ett stycke hund, fan det här med krig. Vi ser tillbaka på det som hände under 1940 talet t.ex. och även första världskriget såklart. Men man tänker HUR fan kunde det gå så fel. Men så vad händer idag då? Vilka är och krigar i Irak och Afghanistan???????

Billie Joe (MIN HJÄLTE) han är ju en av de få som fattat själva källan till kriget, jo nämligen George Bush. Hur kunde det gå så långt? Folk dör som flugor. Räcker det inte som det är? Tänk om alla bara kunde ha ettan och kunde se Skavlan varje fredag, då hade det varit Fred. Ursäkta om detta inlägg ter sig rörigt, jag kämpar med min uttråkning genom multitasking.

Men vad menar dem då!`?

Seminarium ångest! Hoppas jag kommer ihåg min fråga som jag så fint kommit på nu. Komma, ihåg, Komma ihåg, komma ihåg..!

Gillar du att överträffa förväntaningar?

Counting all the assholes in the room! Woohooo!

Alltså Pirate Bay är ändå dåligt. Sno musik från artister som liksom tjänar noll pga. att all deras musik redan finns tillgänglig på nätet för zero spänn. Ja, och inte ens de bästa låtarna finns ju att ladda ner. Detta måste vara någon sorts Lose-lose situation. Inte bra alls!

I vilket fall som helst, för att komma tillbaka till själva rubriken, så har jag idag gjort allt utom det denna lediga dag borde vara ägnad åt. Plugg. Men jag säger som min gamla lärare. Dagen innan provet skall du inte behöva läsa på något för då skall du kunna allt som ett rinnande vatten. Ja! Precis! Vilken smart lärare, minus att jag inte kan allt som ett rinnande vatten.

Jag har fattat att Richmond stod för "casework" och socialpsykologi eller liknande medans Freud med flera hamnar under Psykodynasmiska kategorin. I vilket fall som helst så måste jag nu efter att ha:

• Kört taxi till Landvetter
• Städat rummet
• Tvättat
• Diskat
• Ridit
• Mockat
• Spelat trummor
• Promenerat
• Lagat mat
• och bloggat såklart

leta fram en fråga till mitt andra seminarium. Jippi! See you on the grill!

Word to mouth? Mouth to word?

Nu kanske jag gillar plugget ändå. Lätt är det att översiktsläsa och om jag bara håller mig inomhus på kvällarna så orkar jag faktiskt med föreläsningarna också. Idag var det kämpigt men jag kom iväg. Och tåget stod stilla... Som vanligt. Hur fan kan ett pendeltåg ta en timma på sig att rulla in på centralen?! Jo, det har en köldbroms..! Vafan det nu är. I vilket fall så trillade i stort sett hälften av alla elever in sent till föreläsningen med en kvinna som såg ut som en man.

Det var mycket intressant och jag känd eatt jag redan kunde allt så det var bara att luta sig tillbaka och njuta, eller sova ett ögonblick. Därefter håltimma och hysteriskt skratt i en timma ungefär. Alla börjar gråta av någon konstig anledning. SÅ SKÖN E DU NÄR DU SKRATTAR VA..!? hehu.. Okej, jag tar det som en komplimang?

Andra och sista föreläsningen var med allas våran älskling Urban. Helt, ursäkta uttrycket, jävla underbar! Man kan ju inget annat än skratta! Han sätter på sig micken och får dne i ögat. Men rättar han till den? Nej, där sitter micken med sitt mickskydd i skumgummi rätt för högerögat. Väldigt gulligt måste jag säga. När en elev dessutom ställer en fråga, aningens för tyst, säger han: Nej, jag tror jag har för mycket öron i nu. Och drar genast ut headsetet och piper sådär gulligt som bara Urban kan. Nämnde jag att jag och S övade eko under föreläsningen också? SARA! SAra, Sara, sara, srra...

En bil i diket och låga skämt

Jag minns inte exakt. Klockan var inte ens halv åtta söndagmorgon men skämten gick ungefär såhär:

Kvinnan låg lycklig brevid mannen efter deras "älskog" och sade; Vad skall barnet heta? Mannen knöt en knut på gummit och sade; Om han kommer ut härifrån skall han få heta Joe Labero.

Det andra skämtet var ändå något av det sämsta jag hört

När gud skapade kvinnan så lät han en vit man skapa överkroppen. Han gjorde bröst för att de skulle ha något fint att ta på. Underdelen lät gud en svart man skapa. Han gjorde en avbild av sig själv, svart krulligt hår och en bred mun med dålig andedräkt.

Ja, det är inte lätt att arbeta i hemtjänsten..! Titta bara på bilen som jag råkade backa ner i diket med!!

Det är ett hårt liv vi lever

Det är fruktansvärt tråkigt nu för tiden. Det måste jag allt säga. Bara en massa nya "vänförfrågor" att acceptera på Facebook hela tiden. Man träffar mycket nytt folk på Universitetet. Men varför sitter jag och kollar på jobb när jag redan har ett. Och ett heltidsplugg..!?

Jag förstår mig inte på mig själv. Jag är nog lite smådesperat nu. Jag tänker- Jaja, men det är ju bara att översiktsläsa den där boken på 500 sidor då. För tiden är knapp och det skulle innebära att jag hinner läsa klart(flera gånger om). Men så läser jag, första och sista meningen, det kursiverade, sammanfattaningar och reflektionerna. Men så plötsligt faller ögonlocken ner. Upp med dem! Jag läser en rad, de faller ner på nytt.

Oj, jag började plugga vid ett. Sen somnade jag. Jag hann inte ens med ett helt kapitel. Ångest bara...!

Jag vill hoppa!

BLÄ!

Jag måste söka hjälp eller något. Vad är det för FEL!?

Dancing with myself

Oj, jag funderar på hur länge jag orkar med det här livet. Det är helt sjukt.

Igår så vaknade jag aldrig i tid för första föreläsningen utan sov glatt tills lilla homie ringer och säger att hon kommer på dirr. Oj, jag e fortfarande bakis. Och jag har ont i benen sen våran långa promenad klockan fyra i Göteborg.

Yrvaken är det bara att get dressed for success och ta sig in till staden. Käka på Donken och hem och kolla film. Att jag somnade behöver väl knappast tilläggas? Därefter var det bara att träna så gott det gick på champange skakiga ben och sedan hämta homie och ta sig in till stan.

Med en livsfarlig åktur med broder så var vi äntligen framme vid vår allas favorit - Bryggeriet! Jag blev slagen av vakten och flög in i dörren mot att vi inte behöver visa leg. Fungerar väl det också. Men trevligt välkomnande..! Vi sveper den ena drinken efter den andre. Hinner väl med en sisådär fem hej vilt blandade drycker och drar sedan till Park Lane. Misson: Find Sugardaddy.

Homo drar med sig första bästa norsk och säger: YOU buy ME a drink...! Norsken lydde snällt och packade det redan skelögda homot. Hur kvällen slutade var kanske inte väntat. Men heller inte oväntat. Det händer alltid, utan undantag, konstiga grejjer när jag är ute. Men är det inte självaste Per Andersson som traskar in på Parkan..?

Jo, men. Visst är det Per. Han hånglade upp sin kompis och vi hade en fin konversation om att våra mammor jobabr ihop och att pappa haft honom i träslöjd. Nästan som en släktträff! Jag lämnade producenterna och hittade allt möjligt roligt folk. Förvånansvärt vilket trevligt bemötande man får på Parkan. Fyra av Fem Toasters..!

Vilket drama!

Det är mycket mer komplicerat på Universitetet. Folk blir kära i skrivtolkar. Folk trillor nerför trappar. NI anar inte...!

Nu blir det en vinare lite förfest på Sprängis och sedan bara ut och veva!

Darrello, here's your update!

Asså, jag är ändå rätt skön idag. Avslappnad liksom. Kanske är det alkoholen som liksom har spridit ett lugn över mig. Jag går liksom runt på centralen med en minut tills avgång och känner att byxorna sitter mer i knävecken än över rumpan.

Med häng och llite trassligt bakfylle hår så sitter man på tåget och tänker. Men gud vad söta alla är! De sitter här, krystade och guppar från höger och vänster. Men gud, kan inte alla bara sjunga en sång?

Men tjena!

Vem sitter vid ett långbord med pappersduk och plastglas med ett "spelande" fyllo och sjunger supasånger? Jo, det skall jag förklara för dig att det gör vi på Socionom programmet på GU.

Jajjemän. Vi trotsar inte bara snöstormar och seminarium. Vi trotsar det faktum att det inte går att ha en vettig utgång på en tisdagskväll..! Nu ska vi ta det hela från början. Först lektioner hela dagen fram till klockan fyra då man hunnit somna till en och annan gång. Sen hem och vända för att fräscha upp sig och sedan sitta på det ena försenade tåget efter den andre försenade spårvagnen. Med snö i håret och en krampande hals så började man känna; Vad det här en bra idé?

Jag hittade rätt ingång och det var bara att dissa första bordet och den "fältlagda klassen" för att dela kvällen med min egen härliga B-klass. Vi började ganska lugnt med "det rullar" för att sedan avsluta med både lambo och socionom skål. Det var ett jävla liv ska jag säga. Sen var det dags för Discodans som SOL-stollarna kallar det.

Robert langade "Riverside" och Spacecowboy. Succén var total och alla dansade hela kvällen. Men någonstans där gick allting fel. Vi skulle ut på stan och vi hade ett flertal efterfester att välja på. Men, när sista pendeln gått hade också större delen av folket gått. Det var alltså Kungsbacka borna mot Sol-stollarna. Vi blev bara förbannade på dem och stack till avenyn och avverkade de första två väntetimmarna på Babar. Trevligt, bjudna på shots och grejjer av en gammal Kungsbacka bo. Det finns alltid en anledning att fira, som han sade. Oh ja. Vi passade på att öva in "Socionom-skål" och fick stående ovationer. Det räckte dock inte för att de skulle hålla stället öppet till i alla fall fyra.

Vi gick, eller blev utkastade, välj själv. Vi gick till det enda stället som för tillfället var öppet, SEVEN ELEVEN! Thank GOD! Där stod vi, dragna på nytt, och utforskade hela sortimentet, hälsade alla skottare och andra anställda välkomna in i värmen. Även han som mystiskt kom in för att köpa chips klockan tre på natten. Många skulle bjuda med oss på efterfest och det var det ena gänget efter det andre. Andra påpekade hur man skulle dra sitt kort och fans mormor. UT! sade jag och han fick lov att ge sig. Tänk att jag körde ut kunder från 7 eleven. Jaja, någon nytta måste man ju göra.

När vi terroristerat allt och alla i affären så gick vi halv fem till centralen och däckade gött på tåget. Provsittning- HA!

Ångest bara!

Jag har panikpluggat ikapp en hel bok nu och skall snabbt läsa in det vi skall kunna om två veckor eftersom det här jävla systemet med kurslitteratur är helt jävla värdelöst. Ja, man måste inte ha alla böcker, men hur fan skall man då kunna läsa in tre kapitel i dem som inte är nödvändiga? Det är bara att glatt låna en bok alldeles för tidigt och läsa som en idiot och sedan lämna tillbaka för att sedan glömma.

Imån är det dessutom provsittning. Okej, jag börjar 15:00 dagen efter men det är ändå lite ångest att inte veta vart man skall vara ens en gång?!