fredag, februari 27

Shaved her legs and then he was a she She says hey babe, take a walk on the wild side

Vem är du? Vem är jag?

Vem är jag i denna stora värld? Ja, vem är jag. Ibland undrar jag, varför är det alltid jag som vill ut och festa när ingen annan vill? Varför är alla så tråkiga? Vad ska jag ta mig till?????????

Firman har övergivit mig, Mina bästa vänner har övergett mig, de kanske inte klarar av att hålla mitt tempo, jag vet inte, de brukar se sig själva som lite mer seriösa. Men herregud hur gamla är ni egentligen? Nej, jag e trött, bla bla. Sova kan du göra när du e död.

torsdag, februari 26

En stekt pinne och en lyckosökare påväg mot Anneberg

Mums, jag har glömt hur goda mina sönderbrända fiskpinar är och framför allt hur knapriga de är... Så nu blev det middag framför datorn igen. Shit happens

Denna tuggan smakade faktiskt pepparkaka... Undrar hur det gick till? I vilket fall så hände det två sensationer i Anneberg idag. En kompis pojkvän som tål att nämnas vid namn, Johan, brukar alltid hälsa på mig när han kör förbi och idag var inget undantag. Till historien hör att Johan inte hälsar riktigt som alla andra. Den senaste tiden har han varierat mellan:
  • Köra upp bakom mig och stanna precis så nära att kofångaren inte nuddar mig för att sedan slänga sig på tutan och skrämma halvt ihjäl mig.
  • Köra förbi i ungefär 100km/h och släppa händerna från ratten för att vinka frenetiskt.
Idag kom en helt ny variant. Långsamt kryper han med dagen till ära en stor svart skåpbil långsamt förbi och vänder sig och ser halvt galen ut när han nästan lika frenetiskt vinkar som i exemplet ovan.

Strax efter mötet med Johan och hans skåpbil kom sensation #2: En fullegubbe!

På avstånd såg jag hur någon vinglade fram och pratade med något i diket; Kanske letar grannen efter något? Jag kommer närmre och tror att det kan handla om ett förrymt äldre barn ifrån handikappsridskolan men inser att en 50 årig man inte kan tillhöra den kategorin. När jag är obehagligt nära och tvingas passera honom har han lagt märke till mig (DAMNIT) han frågar: Går jag åt rätt håll om jag ska till Inseros? Jag: Eh? Nej, det tror jag inte. Jag har ingen aning! Rycker på axlarna. Herregud, skönt att bli av med honom. Men NEJ, gå inte efter mig, vänd! Seså gubben, gå nu.

onsdag, februari 25

När jag tappade armen

Visst är det kul när man ser hur folk kämpar mot sömnen på offentliga platser. Det finns inget så roligt (och motbjudande) som när någon tappar huvudet och dreglet börjar rinna i mungiporna och när personen sedan vaknar med ett ryck blir helt nervös eftersom alla tittar.

Nu ska jag berätta när jag blev av med min arm, i alla fall kontrollen över den.
Tänk dig att du sitter på ett pendeltåg, du e trött, det sitter någon halvful kille framför dig och du kan därför blunda en stund. Armarna ligger i knät. Tåget tuffar på...
Men så dunsar ena armen i golvet. Vad fan hände där egentligen?? Hur kan man tappa en arm så grovt bara för att man somna till? Pinsamt tyckte jag, men jag dregla i alla fall inte, så vitt jag vet.


Är dem seriösa????

måndag, februari 23

Jag fattar ingenting

Idag har jag och Darr letat bomullströjor, inte för hög krage inte för mycket urringning och vit, helst i bomull och glöm för all del inte att den ska vara tajt. Just det sen ska den vara billig också.

Kraven var ju minst sagt låga ifrån de andra i Polkagrisen UF. Gissa om de titta konstigt när jag frågade på H&M efter denna tröja och nej, det fanns tyvärr inget sånt där.

Lite trött på allt detta tjöt så begav jag mig ändå tillbaka till skolan för att traggla Derivatans definition och E och andra trevliga saker. Men ett jävla dampbarn som utövar diverse party moves och sounds stör gång på gång. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG???!!!

Shut the fuck up! Ignore him, men hur ska man kunna hålla sig lugn och sansad när hela skolan är skit. Inte nog med att London resan för femte gången ligger på is (det var 99% säkert att vi skulle åka, men den där 1 procenten verkar vara mycket större i deras värld...) plus att dampungen sitter bredvid och snackar dessutom nu också om att drafta tjejer..?

Vad hände sen? Stresss, stress, stress. Runt, runt, runt, fram och tillbaka, överallt. Jag fick en smaskig kyss på centralen också. Hästen kan inte hoppa längre. Jag fick hoppa av och bygga upp hindrena många fler gånger än jag egentligen hoppde över dem. Sen fick han en eftersvettning så jag fick vänta på honom och putsa alla saker eftersom han svettades som en ko och aldrig ville torka! Nytta är tråkigt. Fast mitt glas är inte helt tomt. Jag är positiv nu.

Sen allt det vanliga och från att ha varit 2 så är klockan 8 och shit varför och hur i hela friden kan sallad hamna på ett område av fem meter kring den skärbräda där man använde??? Jag fattar ingenting.

Svante the Diva Johansson


Inte nog med att han först efter att ha misslyckats med segern i första klassen med sitt "stjärnskott" Saint Amor och frånsäger sig allt ansvar för rivningen så lyckas den jävla divan också vinna Världscupen. Inte hela finalen alltså, men en deltävling.(!) Det är inte rättvist. Uteslut divan.

lördag, februari 21

Det du inte vet

Kvällen slutade inte alls som jag trodde. Allting var ju planerat. Tåget in till GBG fest, tåget hem till Anneberg. Nej, för det första åkte jag bil hamna i en rivningslägenhet i Kungsbacka där en stackare fick panik och börja städa, har han nog aldrig gjort förut, slutade helt abrupt hemma utanför dörren.

Vänta lite nu. Varför minns jag att jag vid ett tillfälle höll en liten råtthund i famnen? Vad hette den nu igen? Vems var det??? Hur många ställen var jag på? Jag har minne från en fyra, fem stycken. Plus diverse lägenheter. Känns som att jag kanske vandrade mellan alla destinationer mest hela kvällen? Men hur hamnade alla i en hög i trapphuset i så fall?

Det man inte vet det lider man inte av..?

Fast nu minns jag ändå början. Det inleddes med allsång till Rosenströms sockeplast låt. Fortsatte med Sarah Silvermans I'm fucking Matt Damon och givetvis kontringen I'm fucking Ben Afflek och tillslut Nomy på högsta volym och där tror jag att jag trolla fram ett och annat "rock-hopp" Fråga mig inte hur det såg ut...

En återkommande liten faktor var vadet där jag skulle raka av någon håret och tjäna en hacka på sisådär 10 000:-. Jag gör det. Jag gillar dig, du smakar mint, fick jag då som svar. Jag vet att det bara var mitt tuggummi han i själva verket ville åt.

fredag, februari 20

En oväntad vändning

Med den nya positiva andan kravlar jag mig upp ur sängen och tänker Aja glaset är ju inte helt tomt i alla fall. Väl på väg in mötte jag kära kompisen som hade lite ont i hals ångest. Jippi lyssna på ont i hals förklaringar hela vägen till GBG. Lets listen to some music instead... ;) Anna you know I adore you (L)(L)(L)

Tyska provet blir avklarat och jag tänker att aja fredagsvilan är ju förtjänad om jag klarar av alla lektioner inklusive sena Cambridgen. Men vad händer, Volbeat gapar ut Maybellene i tyskasalen och provdeltagarna tittar förvånat på mig (jag är en hårdrockare undercover). Jävla Anna nu skämde hon ut mig, igen!! Men då gör hon ens nabb vändning. BA är sjuk och det blir absolut ingen engelska denna fredagen (heller, hon är ofta sjuk...????). VAd ska jag göra i två och en halv timma? Vi går på GBG Horse Show!

JAA! Vilken underbar människa. Jag kastar mig ut från skolan och hopapr på tvåan i all förtjusning och kastar mig på varenda människa med "biljetter säljes" skyltar. Yes biljett fixad och nu börjar det roliga.

Så var det hand i hand hem med två små barn, Alex och Bonden lyckades skaffa sig två barn på mässan och dem skulle tydligen också åka pendeln hem. Den ena ungen ca 5 år visade bonden sin tröja som hade ett stort fint Ap motiv. Undrar vad hon ville säga personen i fråga med den hänvisningen..? Det lär vi aldrig veta, men vi kan ju ha våra aningar....


20års kalas mixat med 49års kalas kan ju bara bli och partyfejset smetas på samtidigt som diverse hyllningar och andra grejjer görs och nu har första kapsylen knäckts och en helkväll i stan är att se fram emot. Dansa lite cha cha med Rodrigo Pessoa kanske?

torsdag, februari 19

Kennen Sie Rammstein?


"Ich bracht keine Frau, nur vaselin."
BENZIN

Halvfullt eller halvtomt

Började mitt nya positiva liv idag och det gick både bra och dåligt.
Vaknade och tänkte Wohoo klockan är sex och glaset är halvfullt. Yes here we go!

Dagen började positivt, var till och med vänlig och hjälpsam, i alla fall enligt mig själv, och jag gick från glad till övertrött till munter till skitsur och aspissed. Hur kan det gå så utför? Jag som har halva glaset fullt.

Men sen gick det uppåt igen. Min granne med fru kom körande och stannade upp mitt på den hårt trafikerade leden utanför mitt hus och insisterade på att plocka upp mig. Förvånat tittade jag på honom och tänkte nee du. Men han nickade fortfarande lika insisterande och snart börjar frugan nicka i takt. Hehehe neeej dåå, åk ni. Jag gåår. Nickar fortfarande. NEEEj hehehehehehe ÅK! Nickar ännu mer och vägrar åka. MEN NEJ ÅK, NU GÅR JAG.

Där slingra jag mig smidigt ur den situationen. Sist jag åkte med enbart frun så fick jag höra att jag varken hade fritid eller liv. Jaha, tack för den.

onsdag, februari 18

Lite ridfilosofi klockan 22

Vad tänker man egentligen när man rider runt på sin häst i manegen och med Ipod i öronen klockan 21:30?

21:10 Hm okej, en halvtimma blir lagom idag. Planen är trotsallt att sova senast klockan 22. Annars blir det en jobbig torsdagsmorgon. Börjar rida runt hysteriskt snabbt och okontrollerat. Jasså, du är bråkig idag. Ja, du ska allt få bråka om du vill.

21:20 Put your hands up, Put your hand up for Detroit. Put your... Oj då, jag rider visst, i full galopp och i fältsits
dessutom, oj nu gick det snabbt i svängen. Kommer vi klara den utan att ramla omkull? Jo, det här ska nog gå, kanske borde hålla lite bättre koll på hästen istället för att digga. Fast jag kan ju det här atomatiskt nu. Hur länge har jag gjort det här varje dag? Fem år? Tio år? Hur gammal är jag egentligen? Nu börjar det värka lite i ryggen, men bara på ena sidan.. Vänster öra har förfrusit och vänstertårna är också rejält kalla. Högersidan har blivit blessed med Fedde Le Grand. Thank God för honom.

21:32 Bara 3 minuter kvar.
Äh, jag kan lika gärna ta med den här skiten på vägen ut. Oj, bara halva fick plats, men halva är väl bättre än ingenting alls? Som han på IHM sa: Tänk halvfullt istället för halvtomt så lever du 6 år längre. Vill jag leva så långt tid extra?? Skit samma. Kom igen nu hästen. Fan, har jag ridit för hårt? Han orkar ju inte ens gå framåt längre! Huvudet hänger i backen. Mår du braa?

21:35 Äh #2, jag tar en promenad hem. Hästen går ju ändå så långsamt.
Promenerar längs Annebergsvägen utmed Kungsbacka ån. Mm, den här promenaden började ju stämmningsfullt; Jag är en raggare. Jag är en raggare. Raggare, raggare.
Oh, denna låten brukar ju komma på gymmet. Walk this way. She told me to WALK THIS WA...?! FAN, filten ramla av. Bara att vända och hämta den. Hästfan Gå AV filten! Så ja, nu fortsätter vi powerwalken med släpande häst i tyglarna. Fuck, nu tappa jag tyglarna också. Puh, ingen skada skedd. Där var jag lite ouppmärksam.

Tid? Långt senare: If I were a BOOOOOY I thiiink i COOOOOUUULD understand. Ja du Op, jag har många kärleksproblem nu. För att förstärka hela i want to be a boy känslan så kommer I don't want to be one of the boys. I want to be one of the Girls. Hm okej?
En annan låt fortsätter på kärlekstemat. Va nu? Sjöng hon alla dessa sliskiga ord och babygirl? Är hon lebb? Den låter ju svengammal. Var man lebb på den tiden?

Shit! Nu kissar han ner sig snart. Bäst att skynda sig innan det händer en olycka. Kiss i stallgången kan leda till en skridskobana utan dess like. Det vill vi ju inte och lukten är inte att leka med heller för den delen.


En ensam planet

Att vakna en morgon eller som jag gjorde vid ett, och se att det inte finns ett spår av sol någonstans är som att vakna och inse att hela jordens befolkning är död.

Visst hade det varit skönt?

Att alla jobbiga människor är döda alltså. Men tänk vad tråkigt jag skulle få när jag inser att jag inte ens skulle kunna njuta av elektronik för vem skulle göra elen som kommer till mitt hus? Vem skulle hjälpa mig att koppla in alla sladdar och installera alla program? Vad har jag då för nytta av all världens elektronik? Nej, precis ingen alls.

En positiv sak hade ju varit att jag kunde ta alla de bästa hästarna så att jag kunde vinna varenda världscuptävling. Men vem skulle höja och sänka (mest höja) alla hinder? Vem skulle titta på när jag gör ärevarv och vem skulle dela ut alla priser?

Varför skall jag träna om det ändå inte finns någon som ser resultatet eller som jag kan jämföra mig med?
Livet skulle ju totalt sakna mening. Jag skulle inte ens hinna till Maldiverna i tid eftersom jag inte kan köra flygplan och alla redan dött.

tisdag, februari 17

Lång dag, helt slut

Dagen har flugit förbi och nu va det kväll. Det blev det vanliga, middag vid datorn, gmailen fylls på så snabbt och företaget är bokstavligen ON FIRE och nu gäller det att hålla i trådarna. Idag lyckades jag nog med den äckligaste middagen hittills. Somliga har kokerskor andra är själv bäste dräng. Det kan ju ha sina för och nackdelar. Eftersom jag föredrar den delen av tallriksmodellen som inte innehåller pasta och sånt så blev det idag, falukorv med köttfärs. Och sallad såklart. Sallad e jag grym på. Isbergssallad, med rödlök, gurka, hackade mandlar, pumpafrön och en liten klick olivolja uppe på det.

Som nämnt tidigare så multitaskar jag väldigt mycket. Minst fyra, fem saker samtidigt och det leder bl.a. till sån här äcklig ihopkomponerad mat.
Säljkursen då. Äntligen över och nu är det bara smacka in den på CV. Det visar sig att värsta höjdarna har gått på IHM Business School, men deras lilla affärside säger liksom emot hela imagen: Det här är en skola för dem som är lite skoltrötta... Man kan få praktisera i både en Volvohall och på ICA.

Vilken lyckokast. Verkligen.

Vad lärde jag mig då? Att mina säljskills är mer än bra? Nej, de är perfekta. Se själv den 13 mars. Svenska Mässan. Vägbeskrivning till vår monter publiceras senare. Tills dess beskåda våra underbara nätverk. Polkagrisen bloggen och Polkagrisen hemsida

Fortsatt trevlig dag

Att kliva ombord på bussen varje morgon och höra på bred göteborgska, och då menar jag breeeeed: GOD MORGON, Godmorgon! Med de karakteristiska betoningarna på r gör ju inte att man blir mindre självmordsbenägen. Därefter räddar alltid Johan, ngn konstig chalmers granne, en random tant eller gubbe alltid mig ifrån den värsta konversationen. Det gäller mest att nicka och skratta fint till hans skämt och diverse påståenden. För att ta ett exempel så fick jag höra idag: MEN, det e bra att ni e positiva flickor! (till mig och 50årig tant) hehe aaahh... ?!

Positiv? Jo, men visst =) Just nu är det bara feber, nackspärr och bihålor som krånglar. Inget att vara mindre positiv för. -15 e ju också trevligt..

Det är bara inse fakta och nu citerar jag mig själv i en härlig ålder: Vi är bleka, det är svinkallt och vi fryser.
Min svenska lärare kallade mig för omogen. Han ansåg att jag hade tagit den lätta vägen genom att ha väldigt extrema åsikter. Om du kallar mig för omogen så ska du bara veta två saker:
  1. Att växa upp i Anneberg gör INGEN, absolut INGEN mogen.
  2. Att driva ett eget stall är något av det mest ansvarstagande man kan göra. Kallar du mig fortfarande omogen va?
Idag väntar Säljarkurs IHM vad det nu betyder. En bra merit att lägga på CV tänkte jag.

Vem har kapat min måne?

Imorse när jag vakna.. Bilden är tagen halv sex... Sucicidal I know... I vilket fall, Månen hade en supersize (lite som i Bruce allmighty) så jag försökte föreviga detta, men vad får jag? En KAPAD månde!

måndag, februari 16

So young so stupid

En misstolkning som ledde till oanade konsekvenser

När vi satt så flitigt och pluggade idag så frågade jag: Hur länge ska vi plugga egentligen? Inte särskilt tvetydig fråga tycker jag, men Darret uppfattade den hela annorlunda.Med en avgrundsdjup röst utbrast hon:
-Tills vi DÖÖÖÖÖR
Oookej...!

Nu ska jag på Mäss seminarium. Vi ska vara grymmast med våran flammsäkra rekvisita och logga (brandsäkerheten är ytterst viktig, fråga Arne) på Mässan "Våga vara egen" Den 13e mars. Be there..!

söndag, februari 15


Locked inside a prisoncell

Jag vill inte lyssna på Avril Lavigne, Lil Mama och Lejonkungen efter ha varit sjuk i två hela JÄVLA veckor. Nu dör jag på riktigt. Ja, jag gnäller som en förkyld man.. Suck it.

torsdag, februari 12

Djupt och helt ointressant

När man är ute och går såhär mitt i februarinatten och känner sig rätt så, eller jäkligt primitiv bland älgar, rävar, rådjur you name it, så inser man att hälften av ljuset kommer ifrån stjärnorna, eller tvärtom av alla lampor och armatur överallt (då är vi ändå på landet och snackar...). Jag menar det är ändå rätt bra för människan generellt att lyckats med allt detta. Tycker jag i alla fall.

Med tanke på stjärnor. Hur kan de resterande stjärnorna kring Orions bälte bilda en människa? För Orion är väl en människa..?

Orion visar ju sig förövrigt vara en riktig pudding, människa eller inte.
men hur tar man egentligen kort på stjärnorna? Det är ju helt omöjligt såvida man inte har en blixt som når upp till atmosfären och ut i rymden, men när det inte ens går att fånga fyrverkerier på kort såhär kvällstid blir man ju inte mindre frustrerad. Hur ska alla kunna se vilka fina stjärnor vi har här i Kungsbacka? Jag menar alla har ju inte dem, eller hur.?!

Små steg för människan, jättesteg för mänskligheten; jo, det tycker jag våra små armatur och andra praktiska små saker är. Idag är jag verkligen den mest optimistiska människan alive. Jag är nog den enda som utbrister Wii när jag halkar slår nästan halvt ihjäl mig. Vem ska annars vara positiv i denna negativa värld? Vem ska se stjärnorna när det enda de andra kan se är Mulberrys nya kollektion? Vem ska uppskatta de små tingen? Vem ska lyssna på Slipknot?

tisdag, februari 10

Nickelback sucks

Skit samma varför jag såg den men jag gjorde det iallafall. Jag såg en video på MTV och det var den där sången av Nickelback som spelas sönder överallt hela tiden och nej, jag är inget Nickelback-fan och det kan väl vara anledningen till att jag avskyr dem ännu mer nu. Inte nog med att det enda bandet har lyckats med genom åren är två identiska hitsånger med olika texter så har de för en gångs skull lyckats klämma ur sig en helt okej låt(tacka vet jag producenter). Vissa band är B-band så är det bara och detta tillhör den kategorin. Oavsett vad som än produceras.

Videon börjar spela och vad står där om inte fyra skitfula och mesiga "rockstjärnor"?? Okej, alla kan inte vara snygga men då kan de väl i alla fall köra en volbeat och enbart visa silhuetterna i musikvideorna? Sluta plåga oss med ett fult hemskt ansikte som låtsas se plågat ut och som skuttar till höger och vänster om specialeffekten, hela vägen spricker upp nämligen, för att sedan komma i repris där det istället är en bro eller något som spricker precis likadant. Bra fantasi hörni. Lika bra som när ni gjorde samma låt fast med olika text till en hit två ggr.


HAHAHA Kolla in sångaren i nästa video. Vadå dålig Nicholas Cage kopia? Kolla in trummisen som har världens lättaste beat och kämpar allt vad han kan för att få ihop detta babykomp.. HAHA pathetic!


måndag, februari 9

Cleaning out my closet

Det första inlägget över 100 strecket inviger vi med en fet nördvarning. Observera att även nörd språket är och hälsar på. Hur mår hälsan då? Nej, inte så bra. Är en hemsk intressering av lammkött del av åldrandet? Är ett ansikte som känns som någon har stått och stampat på hela natten del av förkylningen?

Jag hade tänkt ta lite före och efter bilder (Jag var tvungen att städa fram de nya batterierna till kameran först) när jag helt oväntat fick ett ryck och kastade halva garderoben (för att få plats med nya, men ändå) och dessutom satt och bokförde(!) (hade jag varit ett företag hade bokföringslagen sett till att jag hamnat i fängelse eller något). Så nu är det ordning och reda och det är skönt att veta att det kan dröja minst en fyra år till nästa storstädning och då har jag förhoppningsvis redan flyttat hemifrån. (Tragiskt om jag sitter här på samma ställe om fyra år.. Det är illa nog med fyra månaders bloggande. Deprimerande tanke)

It's fashion baby

lördag, februari 7

Inget sammanhang

Jag tänker inte be om ursäkt för skrivna saker i det förflutna (läs igår), men jag kan däremot inte förlåta mig själv för att inte ta mig tid att reda ut mina tankar och printa ner dem på papper, tangentbord? For all you bookworms out there: Polkagrisen UF

fredag, februari 6

Världsfadder eller Isbjörnsfadder?

Nu för tiden står man inför tuffa val. Ska jag verkligen lägga undan en hundralapp varje måndag för att ge till något barn i Afrika??

Det är ju bara dilemma nummer 1. Klimatforskare och speciellt Al Gore har nu ställt till med ett dilemma nummer 2! Nämligen ska du välja att stödja en isbjörn eller en unge?

Räddar man inte klimatet och därmed också isbjörnarna först så dör ju barnen förr eller senare ändå. Men räddar vi inte barnen så minskar befolkningen och hela människans existens hotas (INTE). I vilket fall som helst så måste du nu välja om du ska bli Isbjörnsfader eller Världsförälder...

Goddammit rädda isbjörnarna nu va! De behöver lite extra späck.
Okej, jag orkar inte skriva pros och cons så det får bli sådhär. Nu ska jag ut å festa!! :D

Skrivet senare:

Okej, titta noga på ovanstående.

Vad i hela helvetet tänkte jag där? Är det bara ett tecken på att skoldagar mellan 08:00 och 16:00 inte är humant? Jag vet inte, men jag skäms. Jag sitter här och skäms.

När Cambridgelektionen spårar ut

Att Engelska C- respektive Cambridge-läraren är lite trött på sin chef förstår vi redan tidigt på morgonen. -"Jävla kärringjävel..!" Hör man upprepade gånger i korridoren och tro mig, det kom rakt ifrån hjärtat.

När sedan lektionen börjar så får vi elever "lida" eller ska vi säga belönas för att lärare - rektor har en dispyt. -"Ska vi hitta på något roligt istället? Bara för att jävlas??" Gärna!

När det sedan runt eftermiddagstid är dags för Cambridge.. älskad eller hatad, den är nog mest det senare alternativet, så ser alla glada och muntar ut. Kanske ska vi "jävlas" lite på denna lektionen också? Nej, inte det. Det blir mest en lång se-på-BA-när-hon-målar-streck-på-tavlan-lektion för att vi alla ska lära oss hur vi ska skriva formal och informal letters på cambridge provet. Okej, visst det e bra att hon bryr sig men man kan inte undgå höra allas djupa suckar när BA för elfte lektionen i rad ställer sig och målar upp ett rutigt A4 på tavlan...

Omtänksam eller inte, när lektionen sedan fortsätter med det traditionsenliga mobbandet av en elev med "heavy hair" så bryter diskussionen lös om huruvida lugg heter fringe eller bangs. Det nya är tydligen bangs men bara i USA. Ja, en väldigt viktig diskussion med andra ord. Vissa deltog mer, vissa mindre, vilket märktes när heavyhair killen vänder sig om och frågande säger girls?? Ehh... Extra hair in your eyes?? Dem är vana vid mig och minadumma kommentarer nu men det var något i deras blick som sa mig: Hon slutar aldrig att förvåna.. Jävla pucko

torsdag, februari 5

Läskigt

Att få mejl där det står "du ska ta studenten om tre månader" är av det läskigaste som har hänt mig senaste tiden. Att drabbas av den vilseleddes panik och känna sig liten i denna stora värld som visar sig vara väldigt liten när allt väl kommer omkring för att sedan bli skitstor igen.

Det läskigaste som väntar i morgon är förutom en tur med 2:ans spårvagn två lektioner med Black Ann.

onsdag, februari 4

Jag faller ner på KNÄ!!

Inte ens gyllene tider eller annan nostalgisk musik såsom Good Charlotte eller Social Distortion kan dra mig ur denna skoltröttheten. Det är inte så att jag är less på själva lärandet. Det är kul att lära sig nya saker (Wiee jag är fyra år!), men att hänga kvar i samma jäkla sketskola känns fruktansvärt när man kan hänga på någon ball skola i Hungaria eller Warsawa. Hur kunde detta inlägg leda till ett helt test av högskoleprovet samt viktigt studra vidare surfande på nätet? Nu kommer jag ju aldrig orka upp imån! God Damn it!

Förresten med tanke på knän, när jag ramlade ner för Hede station och slog halvt ihjäl mig så skrapade jag ju upp knäna och nu är jag märkt för livet, uhhuhu dessa stackars knän...

tisdag, februari 3

Okey Jag e inte tillbaka

Mystiska sjukdomar sprider sig i lägret Norrgården. Men vad har de smittade att säga? Katten Elsa mjauar mest i hopp om att få en bit fisk eller annat gott istället för den vanliga torra "fiskefest". Hästapollen verkar lite melankolisk, varken glad eller ledsen, kanske kan detta bero på den senaste trenden med långa halskragar på det senaste Rambotäcket? Kanske för att den skymmer 80% av sikt och hörsel...?
Robert har inte mycket att säga. Något mystiskt händer. Är det inte mening att jag ska vara i skolan denna veckan eller?


I'm addicted, I had to.

måndag, februari 2

Jag hatar samvetet. Varför har man ett sånt? Räcker det inte att man gör det som känns rätt i hjärtat? Måste man tillfredsställa samvetet också..?!

Idag tröttnade jag på mobilen så jag la den under kudden och så hörde jag den inte längre ;) Tomorrow I'm back.

söndag, februari 1

Träder in i Paradiset

Utan någon som helst egentligen fördel slänger jag mig på pendeln in mot Göteborg. Jag känner mig halvklar. Allting gick för fort. Vart skulle jag nu igen?

Jag kommer fram och att cruisa runt på Avenyn bland alla människor och nattklubbar är som att träda in i paradiset. Det här har jag längtat efter: Göteborgs nattliv, speciellt helgen efter löning. Förhoppningarna är stora.

Jag stiger in på Blvd och trapporna är hur många som helst. De verkar aldrig ta slut. Samma känsla fick man när man stod i toalettkön. Kvällen flyter trotsallt på och jag är glad att jag dissade "reaggiestället" framför Blvd.. Här kan jag se mig själv fler ggr. När de primära behoven är klara är det dags för självförverkligandet. En drink. Det visade sig inte vara helt lätt, men man är ju lite av en expert på det området så det flyter på. "Glassigt" som vissa piper i en fruktansvärd falsett.

Trevligt sällskap avlöser varann och kvällen är fortfarande ung. Här börjar också problemen. Två stalkers denna kvällen. En som inte kunde slita sin tunga från mitt öra och en som inte kunde slita sitt skrev från min kropp. Perv, men jag är van. En karatespark sen är allting löst.

Nej då, jag slåss faktiskt inte. "Jag är mer en sån som sätter mig på folk" Men jag lyckades slingra mig fint ur den första situationen genom att lämna en annans tel nr. Sry, hoppas inte han ringer lika ofta som han slickas i öron.

När alla vännerna gått hem stod jag där ovetandes kvar med en kille från "central London" men som inte fattar när man pratar engelska med honom. Är du verkligen engelsk?
- Where are you staying?
Killen pekar på en kille -There!
-Hm ok, but WHERE?
Killen pekar fortfarande på sin kompis och menar att han bor hos honom.
-AH gud jag sa: WHAR???!

Din dumme fan. Du fattar ju inte engelska. Men snofsig engelsk dialekt har du minsann. I need a drink. Ner mot baren eller upp? Vilken våning fem, sju? två? Ingen aning, whatever den där bartendern känner jag igen med sina gulliga glasögon. Han tar vi. Söker ögonkontakt viftar lite med sedlarna och får ett jättebrett leende tillbaka. "Gött! Det gick snabbt" tänkte jag dum som jag är. Nehe, nu börjar han ta alla andras beställningar. MEN! WTF?! Suck, får tillslut min drink och sen ska jag betala och får vänta i en evighet och han verkar inte särskilt noggrann med betalningen så jag tröttnar och går. Det blev ju billigt och bra.