Bra självkänsla, Dåligt självförtroende

Många tror att självkänsla är synonymt med självförtroende vilket inte är sant. Jag skall nu röra runt lite i fördomarna kring självkänsla och självförtroende. 

Om jag ser till mig själv så upplever jag att jag har en bra självkänsla; jag tycker att jag duger, jag trivs i min kropp och med mig själv förövrigt. Mitt självförtroende är dock väldigt dåligt. Jag litar inte på mig själv i olika situationer och skulle exempelvis inte klampa in på en klubb och "äga" den. 


Varför tycker jag att jag duger när jag inte har tillräckligt självförtroende att ragga upp den snyggaste killen på krogen? Jag vet inte, men jag vet att bra självkänsla inte är synonymt med bra självförtroende. Man undrar ju om dessa två begrepp på något sätt inte borde gå parallellt med varandra. Ett bra självförtroende borde vara ett resultat av en bra självkänsla? Liksom en gott självförtroende borde leda till en hyfsad god självkänsla? 


Jag är det levande beviset på att dessa fördomar inte är berättigade. Jag har bra självkänsla men jag har inte självförtroendet! Varför vet jag inte men jag har en teori om att det i mycket handlar om att bevisa för sig själv att man klarar av saker man kanske inte trodde, att stiga ur sin comfort zone. Jag har idag mycket bättre självförtroende än vad jag hade för tre år sedan och det tror jag är en direkt verkan av att jag hela tiden pressar mig själv utanför min comfort zone. Jag säger alltid ja till nya uppgifter och jag hatar mig själv varje gång jag gör det. Efteråt inser jag hur jag alltför ofta underskattar min egen förmåga. 




Vad vill hon ha sagt med allt det här?! 


Som jag sade igår, till en mycket upprörd Fadde; Jag har aldrig sett mig själv som snygg. Nej, det har jag inte. Jag är kort och jag är rund och that's it. Jag trivs dock i min kropp, den är så användbar trots att den inte har barbiedocks-form! I den meningen som jag yttrade igår ligger tvisten i det här med självkänsla och självförtroende. Bara för att jag inte "tror" på mig själv så tycker jag ändå att jag är perfekt som jag är. Det låter motsägelsefullt, inte sant?

Om jag inte hade fått rysningar av Mia Törnblom så hade jag kunnat läsa hennes bok(böcker?)...