fredag, februari 11

Pojken utan plåster

Jag kunde inte riktigt koncentrera mig på föreläsningen om självmord idag, dels för att allting kändes så himla bekant, att tala om självmord är förövrigt inget farligt utan snarare väldigt avdramatiserade.

Killen bredvid mig ser väldigt mycket ut som en liten förvirrad pojke som stammar lätt då han blir ombedd svara på frågan. Han är tunn, har alldeles för långa och feminina naglar. Han har färgat en del av håret gult. Han är 2011 års hackkyckling. På vänsterhand har han stora skavsår på knogarna. De är djupa och riktigt röda. På rasten går han iväg och kommer sedan tillbaka med en Cola Light.

Den killen har bulimi, hur kan jag veta? Såriga knogar är ganska ofarligt i sig, men här finns alla tecken, jag har varit där. Jag vet vad dem där knogarna betyder. Tänderna skaver alltid upp knogarna när man kör ner fingrarna i halsen. Tillslut orkar man inte bry sig om att folk ser sina blodiga händer. Det är ett rop på hjälp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar