Hemma igen. Galen helg. Hur överlevde jag denna? Updates kommer snart, men jag måste verkligen dra mig till minnes nu. Och sova. För just nu är jag allt annat än utvilad. Jag har tagit en jävla massa kort på Mötley Crue och även en del på ett litet sketband Bullet. Haha minnet tog slut när Maiden gick på scen.
Galet mycket lera var det. Just nu ligger mina silvriga Hunters, som igår var bruna, i en plastpåse eftersom de är lika blöta invändigt som utvändigt!! Förövrigt klarade jag regnet fint. Med en klänning, en t-shirt två hoodar en handduk och en regn poncho samt shorts och stövlar var jag, tillskillnad från många andra, mycket väl utrustad mot regnet. Trots detta kunde jag efter en 12 timmars lång arbetsdag och en Alice Cooper samt en Mötley Crue konsert senare hälla ut 2 dl vatten ur stövlarna. Inget att gråta över, men det var tydligen mycket lustigt tyckte folk som satt runtomkring när jag sparkade av silverbootsen. Jag fick två plastpåsar att pryda fötterna med, kasta av sockarna och torkade mina russinfötter med en handduk som jag sen kastade iväg och körde ner fötterna igen. NU SKALL JAG SE MAIDEN!!!
Regnet hade öst ner sen klockan 7 på morgonen och det tilltog i styrka för varje timma som gick. Maiden hade lovat att hålla regnet borta och sagt och gjort, regnet försvann. Vi njöt av låtar som Fear after Dark och Number of the beast och blev lite(MYCKET) besvikna över att de bästa låtarna 2 minutes to midnight, Aces High och Flash of the Blade uteblev. Jävla sketband. Varför står alla med knutnävarna i luften och hoppar i geggan. Nej, jag går fan hem nu!!!!
Mobilerna på området slog ut varann och det gick att smsa i snitt 2 ggr per timma. Svar fick du cirka en och en halv timma senare. Herregud, ringa gick ju inte heller. I vallfärden tillsammans med de andra 50 000 deltagarna funderade jag seriöst över hur vi skulle kunna få dit en ambulans snabbt när någon snart skulle träffas av en av de 1500 blixtar som slog ner i Stockholm i natt (Expressen 2010-08-08). Jag och alla de andra leriga människorna knöddes i tunnelbanan och jag småsprang själv hem i det hällande regnet. Jag tog mina stövlar, ställde mig i duschen och duschade tills vi båda var rena och skinande. Sen snodde jag Cissis hårfön och nästan somnade medans den varma luften smekte mina lockar. Jag somnade gott.
Klockan 03:00 hör jag någon som talar till mig, kisar och ser att Cissi äntligen lyckats komma hem. Hon hotar mig till livet och påstår att detta var nog första och sista gången hon jobbade på en festival minsann! Oj, då! Mumlade jag i nattmössan och somnade om lika snabbt igen.
Ett litet irriterande men ändå lungt och nästan sövande ljud går igång. Jag inser att det är morgon och att Cissi ställt klockan en timme tidigare än jag själv. Dags för frukost LARS!!!! Lars reagerar inte så fort som jag vill och när jag ser Lasses morgonfrisyr så tappar jag alla hämningar. HAHAHAHAHAHAHAHH! Du måste nog titta på din morgonfrisyr!!!! Du har fått två horn i pannan!!! HAHAH Lars KOLLA DÅÅÅ! Lars tyckte inte att det var kul och vi gick ner och åt frukost. Sen däckade vi gott igen och innan man visste ordet av det så var man hemma. Nu höll jag på att stava hemma med ä..... Herregud, jag e trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar