FBI!

Jag jobbar inte i hemtjänsten längre jag är en undercover agent för Polisen...! Idag har vi mitt i all röran. Jag blev förresten väckt mitt på morran och fick slänga mig iväg till jobbet. Vi såg en skummis i våra kvarter och med tanke på alla inbrott som varit så tänkte vi att vi ringer Polisen. De blev glada och vi tänkte inte så mycket mer på det. För tills för ungefär en timma sedan. Då såg jag han igen! Denna gången utan rånarluva. Skåpbilen hade han fortfarande och han grävde i sin plånbok. Kanske han inte var så skum ändå?

Jaja! Nu är han i alla fall efterlyst hos polisen :D!

Jag glömde ju nästan att berätta! I morse så friade nästan en tant till mig. Hon frågade mig om jag skulle vara kvar i vården och då sa jag -Ja fast i psykvården. Och då sa hon: Min son är psykolog och han trivs så bra med sitt jobb. Men han är ju gammal nu! Det är så synd för dig vill jag ha som svärdotter! Å du är så gullig. Säg till din mamma att hon har världens finaste dotter!

Herrregud. Det är för tidigt för sånt här! Hur bemöter man detta? Jag sa något och tackade för de fina orden men sa att det sedvanliga "Nu måste jag gå".