När min kompis dissade mig för något halvkonstigt ragg så tänkte jag, jaja får ju vara lite sjysst. Jag gick ut för att stämma av med andra vänner var de var någonstans och då kom det fram någon random blatte och påstod att han kände igen mig. Åh gud, tänk om jag är lik någon äcklig porrstjärna i en b-porr rulle. OOokej, nej men det är lugnt, jag heter Johanna, jaha du heter Josef. Angenämnt HEJDÅ! Andra rundan jag försökte få med mig kompis hem så gick det inte så bra. Jag funderade på att sticka själv och då kommer det fram en annan blatte med sin mobil. Han börjar skriva. " Jag är döv. Jag känner igen dig från någonstans. Vad heter du?" Ehm, oj hehe (tar mobilen och börjar skriva, går åt helvete men jag får fram Joihanna lr något liknande) Jag tröttnar och fick lite ursäktande sätta upp ett finger som i "Ursäkta mig en stund..!" Å sen sprang jag. HHHEEEEEEMMM! Lycka är att gå hem halv fyra på natten med American idiot på högsta volym. Sov gott!
lördag, oktober 24
Lycka är att gå hem halv fyra på natten med American idiot på högsta volym.
Oh herregud! Hur många 91or kan man knö in på ett och samma ställe? HELA trädgårn var full av dem, jag fick gåshud. Jag tog en cider (ja! En cider och ingen sliskig whiskey) och bestämde mig för att jag kunde ha kul ändå. Jag vet inte riktigt. Men först och främst så svenska killar. Dem skrämmer jag bort, bara för att jag inte gnider baken mot deras kuk så de vågar liksom inte dansa med mig, och jag är i ärighetens namn inte så intresserad av att dansa med ett backslick heller. Men då finns det ju våra allas blattar!! WIII! Dem är överallt stora som små och de tar den här "dissningsleken" på allvar. Dem verkar tänka; Oj, hon spelar svår, henne ska jag ta. Och det spelar ingen roll hur högt jag skriker eller hur snabbt jag springer de är alltid hack i häl. PUH!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar