Hur idylliskt får det bli?!

Herregud jag gick ut i kylan halv sex i morse, var inne på Kitas och virra några timmar och är nu nyincheckad och även inväxlad i pund, bara packningen kvar... Lite jobbigt att få plats med allt i ett handbagage. Vätskebegränsningen är verkligen ett problem. Som grädde på moset fick vi reda på att det dessutom inte finns handdukar! Hallå! Vad tänker ni med?!

Vi spela lite kort på våran geografi för att förstå hur kommunikation kan vara frustrerandse; Vi hade nämligen fått olika spelregler vilket en mycket smart klasskompis var snabbt med att uttrycka när leken skulle spelas under total tystnad. No exceptions. Men bra sabba hela spelet. Do it!

Vid 11:30 hade vi raggat upp en overhead och packat in den i VDs respektingivande Jeep som givetvis stod uppkörd mitt på Magasinsgatan, till många klasskompisar förvånelse, ni skulle sett deras miner. De kollade först på de gigantiska däcken för att sedan titta upp mot förarsätet och mötas av VDs smile, kolla ner igen och därefter upp och summa summarium blev ett förvridet ansikte. HAHA! Arne ville såklart åka med men sorry, det är fullt.

Med nyvunnen respekt, efter att Darello förövrigt läxat upp en tvåa som hade skräpat ner våran overhead bar det av till Svenska Mässan. Vrålåket parkerades och nu skulle allting in i montern. Jag vill inte tänka på hur vi slet med maskeringstejpen och all färg. Den svarta var dessutom en jävla sketfärg och det slutade med att jag fick sitta med kniv för att få loss tejpen utan att all färg hängde med.

Sex timmar senare, klockan 17:57, var vi klara och färdigmålade och hade städat så gott det gick. Yes! Trötta och rödögda gick vi ut och vad hade hänt: Jo, snöat hela 20 cm!! VD droppa av mig utanför Lisebergsstationen och jag traska hela vägen hem (inte från Liseberg alltså, men ifrån ah ni vet). På tåget satt två killar och snacka om sin och cos och y och massa x och k värden. Usch, ni låter som DD och Ratsius. Tur att de hoppade av i Mölndal annars hade jag puttat av dem.